Frekvensmodulation

Jag befinner mig på resande fot och har med mig min Yamaha Reface DX eftersom 1) den får precis plats i min resväska, och 2) den är en FM-synth och FM-synthar är koola. Därför tänkte jag ta tillfället i akt att skriva några rader om FM-syntes, och ge en ytterst handviftande idé om matematiken bakom.

Maxwellianernas ekvationer

Det är apjobbigt att försöka få grepp om historien bakom uppkomsten av Maxwells ekvationer. Varför? Vi kommer strax till det, men vi får bara först påminna oss om vad vi syftar på då vi hänvisar till dessa ekvationer. De är fyra till antalet och ser ut så här: Ytterst kortfattat kan man säga att dessa

Det där ljudet av krossat glas som faller från tomrummet, in i skapelsen

Det är svårt att föreställa sig hur dagens populärmusik hade låtit om inte synthesizern hade uppfunnits. Man kan lätt förutspå att det inte hade existerat någon techno eller EDM, men nästan all musik som produceras idag använder sig idag av tekniker som bygger på de synthar, trummaskiner och samplers som utvecklades under 60-, 70- och

Den senantike Muhammed

Jag har läst Sean W. Anthonys ”Muhammad and the Empires of Faith: The Making of the Prophet of Islam”. Som titeln antyder handlar den om Muhammed, eller i varje fall hur denne ”skapades”; i detta fall hur vissa delar av de otaliga berättelser om Muhammeds liv blev till; eller i varje fall hur de möjligtvis

Tidig spektroskopi: nu enklare, fast mer komplicerat

I mitt förra inlägg antydde jag att det ibland kunde vara bra att inte vara alltför noggrann i sina vetenskapliga undersökningar, och i detta inlägg tänkte jag utveckla mina tankar om det. Som exempel hade jag rent kronologiskt ta vid ungefär där vi slutade förra gången, vid Kirchhoff & Bunsens epokgörande spektroskopiska studier runt år

Tidig spektroskopi: problem

År 1814 observerade den bayerskbördige instrumentmakaren Joseph von Fraunhofer (1787-1826) ett antal mörka linjer i solens spektrum för första gången. Ja, första gången för honom alltså, dessa linjer hade observerats tidigare (av Wollaston år 1802), men då hade man inte riktigt insett hur viktiga de var. Egentligen gjorde inte Fraunhofer det heller, men han konstaterade

Övertoner: tidig historik

Vilka toner vi hör – om de är höga eller låga – har att göra med deras frekvens, dvs hur många svängningar ljudet gör per sekund. Slår man ned den tangent på ett piano som motsvarar noten A i mitten på ett typiskt piano – ett ”mitten-A” – så kommer tonen som avges ligga på